Leopold

Jag tycker om att läsa lättlästa barnböcker och jag har några favoriter. Denna boken heter "Då Leopold blev arg" och är skriven och ritad av Dina Gellert. Den är så himla bra, för det är som om boken handlar om min ena son- nu gör den inte det. Det är en gris vi pratar om. En riktig gris alltså! Han uppför sig grisigt också. Att ha haft denna boken har varit nyttigt för min son. Jag har tagit fram den vid vissa tillfällen på kvällskvisten innan han somnar - så att han stannar upp och reflekterar . . . det hjälper inte bara att säga till honom för stunden. Då är han så uppe i "sitt".

Jag gillar Leopoldboken. . . och jag gillar Leopold också.

Jag har faktiskt tagit bilder på varenda sida- den är inte så lång- men jag vill gärna dela med mig av den.

En morgon då Leopold vaknade, kände han sig så underlig till mods. Det bubblade i huvet och killade i grisfötterna.

Men han var inte glad... och inte var han ledsen. Han var inte heller sur.

Nej, Leopold var riktigt ARG!

Han gick ner till mamma i köket och åt frukost.

Och han välte ut mjölkglaset med vilje.

Sen tog han sin cykel och trampade hårt på pedalerna iväg till skolan.

På vägen träffade han fru Sylta som sa: Godmorgon, lille Leopold!

Men Leopold ropade bara: Tjocka gris!

Fru Sylta blev riktigt ledsen.

Vid skolan gick Leopold direkt fram till kycklingarnas lekplats och rasade deras sandslott.

Han slängde sig i en dypöl så det stänkte på mulliga Minas kjol.

På mattetimmen hade Leopold lagt ett häftstift på lärare Schweins stol.

Han skrek som en stucken gris.

På hemvägen knuffade han omkull en gris, som både var mindre än han själv och som hade glasögon.

Han cyklade tvärs över fru Baddares pick-nick i skogsbacken.

Hela stan pratade om hur elak Leopold hade blivit.

Fru Snackesalig bestämde sig för att tala med Leopolds mamma om allt rackartyg Leopold hade ställt till med.

När Leopold kom hem fick han inga pannkakor, utan en ordentlig omgång ovett och nyp i örat.
Och så på huvet i säng.Där låg han sen och tänkte tills han somnade.

I drömmen påmindes han om det som hänt dagen före och som hade gjort honom så hemskt arg. Någon hade gjort narr av honom för att han inte kunde räkna ut ett tal på svarta tavlan. Och på rasten hade de spolat honom under kranen.

När Leopold vaknade var han mycket ledsen. Hans mamma kom och tröstade honom och de pratade mycket länge medans de åt pannkakor.

Nästa morgon sa Leopold förlåt till alla . . .

. . . och sen var det inget mer att säga om den saken.

Leopold hade namnsdag i måndags och det var då jag kom och tänka på honom.

Släkt- far och antecknande

I söndags på fars dag åt vi god middag hemma hos Mor och Far. En jättegod köttgryta som jag måste göra själv. Receptet har jag redan fått. Jag ska bara få tiden till att göra det och det lär bli en dag när jag inte har jobbat.

Min kära syster blev plötsligt intresserad av hur släkten ligger till och tog fram papper och penna, satte sig ner och började anteckna- samtidigt som frågorna haglade och min kära mor blev så trött att hon tog sig åt huvudet.

Vi fick svar på en del frågor och det blev riktigt intressant när min far började berätta saker som man inte visste om. Kan vara att man inte varit intresserad innan utan att det i stundens allvar blev riktigt roligt.

Annika tog detta på fullt allvar och antecknade för fullt.

Puss på syster yster.

En resandes upptäckt

Det här med kollektivtrafiken kan inte nog bli för tjatigt. Man upplever något nytt varje dag och ibland blir jag trött, ibland inte.

Åker man inte framlänges, kan man åka baklänges och nuför tiden också på sidan. Det sistnämnda känns lika obehgaligt som att åka baklänges. Var ska man fokusera blicken?
Och vad ska man göra med dåliga andedräkter, när personen i fråga bredvid dig sitter med öppen mun och inte alls har någon känsla för det. Ska jag be personen stänga munnen och säga som det är eller ska jag ha med mig en påse med tuggummi och bjuda på lite försynt eller ska jag helt enkelt stå ut, hålla andan och bli lite lätt illamående och bara hoppas att personen snart ska gå av?

Ja, det är tunga frågor det här. Hur gör vi?

Lördagen

I lördags kom Gina och henns Hugo på middag hos oss. Jag gjorde min vanliga kycklingfilé i ugnen, med potatisklyftor, bearnaisesås och sallad. Vi spelade reaktions-spelet, där man fick en stöt om man inte var tillräckligt snabb nog. Alla skulle hålla i varsitt handtag, samtidigt som en signal ljuder och man ska vara på sin vakt. Jag hade nerverna utanför och slängde iväg mitt handtag rakt över bordet innan den ens var klar. Inget spel för mig !!

Fick en söt liten present av Gina . . . två vaser i en korg som man kan ha något i (som inte vissnar) Kvistar eller något annat fint. Tack !

Sedan var det dags för "Så Mycket Bättre" och jag ser fram emot varje avsnitt faktiskt. Då var det Lill- Babs tur att bli tolkad av de andra artisterna.

Hmpf

Idag har jag gråtit två gånger. Inte helt utan anledning, ibland orkar man bara inte. Min ena son är fruktansvärt jobbig just nu och har varit ett bra tag. Naturligtvis mår han ju inte bra, så egentligen är det ju mest synd om honom. Men vi runt omkring blir liksom påverkade.

Jag vet inte hur man ska kunna beskriva det mer än att berätta ordagrant och det orkar jag inte just nu.

Jag var på arbetsförmedlingen förut. Det där besöket som man måste göra emellanåt om man arbetar som vikarie eller arbetar mindre en heltid. Man ska söka jobb under tiden man arbetar. Jag arbetar 75 % och jag ska söka heltidsjobb om jag vill ha det och kunna få stämpla upp till heltid. Jag missade ett besök- förra veckan och fick ett brev att jag blivit avanmäld från a-kassan. Jag ringde direkt - men det hjälpte inte. Jag var tvungen att komma in. Så jag åkte dit efter jobbet i fredags. Med spårvagn och promenad var jag där 16.01. Dom stängde 16.00.

Så jag åkte dit idag igen. Jag fick berätta mitt ärende och han sa;
- Nu du ska söka massor av jobb!
- Mmm... jag söker jobb i den mån jag kan. Jag har sökt det och det och det . . .
- Ja, men nu du ska söka massor av jobb! Det var liksom en inövad dialog från hans sida.
- Ja, jag ska söka massor av jobb, svarade jag. Jag ska bara jobba först och sen ska jag bara ta hand om mina barn och mitt hem. . . men visst. Jag ska söka MASSOR av jobb!

Växthus -not!

Jag är som sagt inte mycket för växter. Jag kan tycka dom är fina att titta på- både blommor och växter, men jag kan inte sköta dom. Jag glömmer vattna och till slut ser dom ut som om de bott i ett hus utan kärlek över huvudtaget.

Det enda levande jag har hemma just nu är en orkidée som jag fick för några veckor sedan och som jag för övrigt är väldigt förvånad över att den har överlevt- för det var verkligen länge sen jag vattnade den. Ska göra det alldeles strax! Den andra växten som levt ett mycket bra tag är en kaktus jag köpte till Tobias för över ett år sen. Den var jätteliten då- men har nu växt så mycket att den inte hade någon jord kvar- utan bestod enbart av rötter. En kaktus är väldigt tacksam och behöver inte vatten så ofta- så den gillar vi!!!


Nu blev det tyvärr så att när jag skulle bädda sängen så fastnade täcket i en av de taggar som stod rakt ut. Hela kaktusen flög med täcket och jag försökte skaka mig av den, utan resultat. Jag blev irriterad och slet loss kaktusen och slängde den rätt i papperskorgen. Den lilla jord som ändå fanns kvar- låg på golvet. Det fanns inget, vad jag tyckte, kvar att spara.


Så kommer Tobias hem och ser sin kaktus i papperskorgen. Vad gör du?? säger han. Jag förklarar och han utbrister: Detta är ju ett av mitt livsverk (lite på skoj, men ändå lite allvar).


Det slutade med att vi gick och köpte blomsterjord och har nu planterat om den. . .

Jag ska alltså INTE ha något växthus!

Indianer på avenyn

Jag har gått igenom all foton jag har tagit och vi skulle rensa datorn igår på massa strunt. Den går så sakta tycker vi och är inte riktigt med på det vi vill. Då hittade jag bland annat dessa bilderna. Det är ifrån somras när vi gick på stan och dessa indianer spelade sin härliga musik mitt på avenyn. Man riktigt rycks med när man påminns om hur det låter.

Lite kul att dom just ställt sig utanför "Rock´n Roll Bar"

Albin

Någon dag i veckan som gick, åkte jag hem till min kusin och sov över. Han bor rätt nära Mc Donalds och det har blivit en ful ovana att jag går dit och köper med mig hamburgare. Men är man hungrig så är man. . .

Lille Albin växer och han är så underbart go. Jag vill inte lämna honom på morgonen.. så varm och go denna lille kille. Han verkar så nöjd med tillvaron. Nu är han 6 veckor redan !

Ted Gärdestad - Oh, Vilken Härlig Dag

Mitt gamla klipp

Jag hittade mitt gamla klipp på Aftonbladet- det hade ju jag glömt av. Men det var lite kul att se det igen. Det är nog precis ett år sedan. . .

Maria Montazami- Hmmm

Det är mörkare och mörkare tycker jag. Både på morgonen och eftermiddagen.

I morse tog jag en kaffe och en smörgås på vägen- på pressbyrån vi drottningtorget. Sedan åkte jag vidare till jobbet. Nu är det reklam för The refreshment som gäller. Vi ska tydligen ut med dom fram igenom.... det ska bli roligt- jag får väl lyssna lite till på deras musik bara.

Det kom en faktura till jobbet - från DHL. Frakt och kolli - Ellinor Friberg ... stod det på som angiven referens.

Okej tänkte jag, Vi var ute i lördags och visst- jag kan hålla med om att jag var ett kolli. Men frakt? Jag fraktade mig allt hem själv. Det tycker jag inte att jag ska betala för...

Skämt åsido- jag kan klara mig själv. Men jag kanske ska ta och varva ner lite. Det är lite så med mig- antingen jätteupp eller jättener. Kan man hitta något mitt i mellan kanske`?!

Vad kommer härnäst?

Vad trött jag är idag. När jag åkte till jobbet ville jag bara sova på vagnen och jag försökte också. Så kom det på en ung tjej med headset på sig och spelade musik. Hon spelade så högt att det lät som om det var en bandspelare och någon skön musik var det definitivt inte. Det skränade och lät och jag blev så glad när jag såg att hon reste sig upp och skulle gå av. Ljudet försvann bakom mig och jag log för mig själv.

Plötsligt bara några sekunder senare, drar ett dragspel igång bakom mig. Två pojkar med utländsk bakgrund ler och skrattar och vill ha pengar för musiken som spelas. Pengarna ska läggas i en Mc Donalds mugg. Nu ler jag inte längre. Det var en kort stund jag gjorde det.
Hade det legat pengar i muggen hade jag tagit några kronor istället, för sveda och värk. Jag är trött och vill ha lugn och ro på spårvagnen. Börjar åldern ta ut sin rätt?

Och vad har hänt med Göteborg? För tre år sedan såg jag inga tiggare här. Nu kan man se tiggare sitta här och där, halvblinda- om man ska tro dom. Men Sverige är väl ändå ett land som fortfarande tar hand om människan?! Det finns väl ingen som måste vara hemlös eller gå utan mat för dagen? Går inte dessa barn i skolan undrade jag för mig själv.

Nej jag tycker dom borde dela ut huvudvärkstabletter istället för att gå omkring och samla in pengar för musik som jag inte tycker om. Vill jag lyssna på musik går jag på en konsert eller sätter på radion. Eller så gör jag som jag gjorde idag. Jag åker till mitt jobb!! Här spelas det Refreshments idag!

Restaurangbesök

Efterrätten som var underbart god, men som man knappt orkade med . . .

En fyrarätters middag är inte varje dag man äter. Nej, det är knappt man gör en gång om året. Jag har tidigare aldrig varit på denna italienska restaurang. Den heter Amore och ligger på Linnegatan. Det finns otroligt mycket fina restauranger som man nästan aldrig besökt. På Linnegatan är det dessutom väldigt trevligt. Den här restaurangen var både mysig och väl värd att åter besöka. Maten var jättegod och personalen trevlig.

Här är Carmen!

Nu ska jag lägga mig. Jag känner mig så glad och att allt vänder för mig nu . . . Kram på er!

Frost

Sitter och tittar ut över taken. Det är jättefint, frosten ligger där och man riktigt känner hur det börjar närma sig jultider.

I helgen har det gått i hundratjugo. Ingen vila ingen rast. . .
Jag hann med besök hos min kusin, putsade fönster, städade, handlade, ut på stan med en riktigt go tjej och så repriser på tv!
Jag fick rysningar när jag tittade på "Så mycket Bättre" och hur duktiga dessa artister är. Även deras personligheter är "så mycket bättre", när man får se dom såhär på tv.

Fick även rysningar när jag satt på toaletten och såg att den stämpel man får på handen på vissa uteställen, i detta fall i form av en fotboll, även fanns stämplad på mitt lår. Förklaringen måste väl ändå vara att handen legat mot och kopierat av sig. Men ibland undrar jag verkligen vad det är frågan om, det måste jag erkänna.

Nu är det ny vecka och nya utmaningar. Vi hörs!

Jag vet inte riktigt om det var rätt att gå till jobbet idag. Jag får ingenting gjort. Jag snurrar omkring på min stol och har lyckats slänga momsrapporten i papperskorgen, vilket fick mig att springa efter städpersonalen som precis tömt alla papperskorgar i en stor säck. Där fick jag sedan rota runt för att hitta denna.
Därefter har jag slängt lönesystemet i datorns papperskorg och det är ren tur att jag inte lyckades radera eller tömma denna, då hade min dag varit gjord!! Slutligen gick jag omkring med en bricka full av gem, visitkort och annat jox på. Då jag fick frågan om varför jag gick omkring med den, tittade jag bara på brickan och sa; Ja undra det du . . .
Klockan är inte ens tolv och jag sitter med min värmda vetekudde över axeln. Kanske bör gå hem snart eller så skärper jag till mig. Jag gör nog det sistnämnda. Kram på er.

Onsdag

Det blev kolsvart på himlen igår. Efter en frukost med barnen och uppstigning kl 9.00 så sprang jag omkring och tjoade över att det var såå mysigt att vi var hemma, inomhus och hade tänt massa ljus när det där ösregnet kom. Himlen öppnade sig och det var verkligen mörkt ute.

Barnen tittade på mig och undrade varför jag var så glad över detta . . . "Jooo...det e jättemysigt. Nu kan vi baka och bara vara med varandra." Nejj... vi vill spela data!! ropade barnen tillbaka.
Det slutade med att ingen lyssnade på mig, barnen började bråka över datorn och att jag i min tur blev så förbannad över detta, så jag drog ut sladden från datorn så fort att jag fick själva kontakten rätt i ansiktet. Nu är jag helt röd mitt i pannan och har ett litet jack där. Den där datorn kan göra mig vansinnig !!! Om inte annat så gör den barnen beroende!

Barnen gick ut och jag varvade ner med min värmda vetekudde och kaffe med en väninna som kom med sin dotter. Väninna! Vad fint det låter . . . men vad ska man annars säga?

Något bak blev det inte. Men jag hade fullt upp med att städa, tvätta och bara trivas hemma.
Barnen kom in lite senare och bad om ursäkt. Då åt vi korv med bröd och min röda fläck i pannan hade övergått till en skimrande blå färg. . .

Barcelonas lag sprang 114 km tillsammans under matchen ikväll- bara så ni vet! Fick just den informationen av min son.

Jag är trött, mycket trött- men har ändå en något så konstig känsla av en överslagsenergi. Ni vet när man är trött, men ändå inte riktigt kan slappna av?!
Jag har precis stekt pannkakor såhär på kvällen och diskat en jättestor disk- det kanske är för att man behöver göra något annat när man varit så ledsen och trött över dagens händelser idag. Man behöver tänka på andra saker helt enkelt!

Jag har varit ledig idag och kommer vara det imorgon också. HÖSTLOV är det ju för barnen, så det ska bli riktigt skönt att vakna när man vill imorgon.

Skrev jag det?

Jag får aldrig vakna när jag vill, när jag har S hemma. Han vaknar alltid tidigt, på helger, när vi har ledigt och även om jag låter honom lägga sig senare. Han är inte heller tyst om jag inte låter honom sitta vid datorn. Men jag ser i alla fall fram emot att äta en sen frukost och att äta den tillsammans med mina barn.

Godnatt på er!

KATARINA

Idag har jag varit på begravning. Det var en ljus och mycket vacker begravning- men ändå så sorglig. Vackra blommor och vacker musik. Bland annat Håkan Hellströms visa vid vindens ängar med just KATARINA!

Spärrnacke

Ajjj... var det första jag sade imorse när jag vaknade. Jag kunde nästan inte röra mig. Jag har iaf tagit mig till jobbet, även om jag höll på att krevera på vägen dit. Sitter här nu med värsta vetekudden som jag värmt i mikron tre minuter och har liggandes runt nacken och axlarna.

Det är synd om mig idag!