Hemåt

Vi åkte taxi till flygplatsen och det var en aning försenat. När planet sedan lyft trodde jag plötsligt att piloten gick runt inne i planet och blev förskräckt. Med stora ögon sa jag till Christian "Är piloten här nu också??"
Men det var inte piloten- det var en flygplansvärd. Pust.

Mannen snett bakom min plats satt och blåste i någonting som såg ut som ett litet rör när man blåser i en syrgasmask. Det var inte heller något att oroa sig för, det var en uppblåsbar kudde.

Men är man flygrädd så är man och när de då går omkring och säljer AFTONBLADET för att jag glad i hågen ska läsa lite svenska trevliga nyheter, ja då handlar en stor upplaga i tidningen om att flera flyg ställts in pga att de störts av en så kallad solstorm som dragit in. Ett rymdfenomen som tydligen kan slå ut både ström och telekommunikation. Det där tyckte jag väl inte var så bra drag utav personalen. Jag satt länge och funderade på om det skulle kännas när planet kraschade i marken, om man verkligen hinner med att känna någonting och jag tänkte mycket på de plan som kraschade i twin tower 11:e sept- ja på hur de kände sig strax innan. Märkligt vad mycket tankar om katastrofer jag haft den här resan.

Vi lyckades också hamna bland massa barnfamiljer på planet. Två syskonbarn i 3 årsåldern satt precis bredvid oss och det var de barnen som skrek och gnällde mest. Speciellt när de satt bredvid sin mamma.

Jag förstår att det är jobbigt att sitta stilla på ett flygplan i 14 timmar, men jag trodde verkligen jag skulle bli tokig. Jag började mumla för mig själv, önska mig bort, funderade på öronproppar, tittade ut genom fönstret och längtade hem- när det plötsligt blev tyst.


Ungen hade börjat äta på en go kaka. Jag satt som i ett lyckorus. Men vad gör mamman då? Jo, hon börjar fråga massa onödiga förbannade frågor, som gjorde både mig och ungen irriterad.
T ex. Vill du ha en cocktailtomat? (med lika gnällig röst som sitt barn) Det är väl bara att se till sig själv????
Skulle DU vilja ha en tomat när du sitter och äter en god kladdkaka? NEJ, just det!!! Det ville inte barnet heller ... och så var gnället igång igen.

Tänk vad klok man blir när ens barn är stora och man ser allt på ett annat sätt!! Ställde man verkligen så mycket onödiga frågor? Ja om jag rannsakar mig själv så gjorde man nog det. Men det hör inte hit, nu handlar det här faktiskt inte om mig. . . ;)

Vi mellanlandade i Sharjah- 45 minuter ifrån Dubai, där planet skulle tanka. Det var rätt skönt, så man fick sträcka på benen.
Hemma i Sverige var det iskallt och jag har svårt att förstå hur det kan vara sådan skillnad och kontrast mellan länder och på några timmar i luften.
Men skönt är det att vara hemma hos barnen och sina saker, längtar till att få komma iordning nu.