T spelade handbollsmatch och resultatet blev lika mot Kärra. En mycket spännande match och jag har kommit på att jag inte kan sitta tyst eller stilla utan flyttar mig glidande längs bänkraderna, precis som om jag kan påverka både spelare och boll att gå den väg jag tänkt mig. Dessutom hörs jag och ropar- vad vet jag inte, men det kan vara allt från namn till lite andra ord som jag kommer på mig själv att hojta när andra är tysta. Jag frågar också med hög röst vad som hände och varför?! Ja, jag har inte lärt mig alla regler än. Dessutom ser jag inte allt och då blir jag så nyfiken . . .
Vi hade även hand om cafeét och stod och krängde korv med bröd, smörgåsar och bullar, kaffe och annat som hungriga och glada människor ville ha. Det är en social bit, det där med sporten och jag är glad att den finns. Det är mysigt och roligt och jag blir alltid själv väldigt glad utav det.
Igår var det IFK:s första match på Ullevi för säsongen och det blev 0-1 till Häcken som de spelade mot. T var på plats och kom hem lite besviken, men ändå med en glädje som jag vet man har när man kommer ifrån en folkfest som det oftast är på Ullevi. Fest och fest kanske det inte är när de förlorat- men det blir ju alltid någon som förlorar och igår blev det IFK. Vad jag tänker på är den känsla som är när man är på Ullevi. Det är stort, det är mycket folk och det är glädje och hurrarop. Oftast. Man blir glad av sport- man blir bara det! Att syrran sen som är gaisare var snabb med att kommentera IFK:S nederlag var väl mindre roligt för T . . . som försökte hålla humöret uppe.
På måndag spelar GAIS- då är det stora tjejens tur !! TJOHOOOO . . .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar