Bakgrund

onsdag 31 augusti 2011

Mat

Idag låg en blandad äpplepaj/ stekt bacondoft tät över vardagsrummet eller rättade sagt över hela lägenheten eftersom den inte är så stor. Både sonen och jag älskar bacon och det kan inte ätas för mycket här hemma.

En långpromenad i Ruddalens skogar, ner till Grimmered och hem igen var ju skönt. Lite kantareller lyste upp och gjorde mig lite glad. Sedan började solen lysa också och det blev jättevarmt.


Ikväll var det jag och lilleman och vi gjorde te med honung till tv:n och tittade på "Halv åtta hos mig". Den där maten som hon lagade där verkade ju så jäkla gott. Kanske något att testa till helgen. Men istället för oxfilé kan man väl ta något annat? Nej, det kan man faktiskt inte . . . receptet var gjort för oxfilé. . .

... ska det vara så ska det vara ... och är det helg så är det. . . så vi kan ju festa till det med något annat fancy, men lite billigare. Vi får väl se vad det blir.


Ifrågasätta, vem, var, hur och när...

Pajen står i ugnen ...

... ja och här vet jag inte vad som händer, men någon spelar kubb i garderoben. Vem vet jag inte. Kan åtminstone se att kungen fortfarande står upp, så spelet är inte över !


Nu ska jag ta ett djupt andetag och ringa de där människorna som tydligen ska vara till för att hjälpa människor i samhället, men inte vet hur. Idioter kan vi också kalla dom för och jag måste nog ifrågasätta deras kompetens.


Idag blir det äpplepaj med vaniljsås.
(och så lite medicin på det)
Mmm... va gott!

En gammal goding

PW

Vilken promenad jag tog igår. Runt 1 ½ timme för att börja ner till Flatås, genom Järnbrott och ut på Högsboleden... sedan till Marklandsgatan och till Slottskogen, upp till Kungsladugård och till Majorna, sedan in på Västra Kyrkogården och därifrån till Svalebo och hem... kan meddela att den sista halvtimman gick jag lite saktare än vad jag gjorde från början. Härligt trött och lite träningsvärk senare, kom den mest underbara och förgyllde dagen. Vi gjorde Ola Lauritzons GI-biffar med fetaost, soltorkade tomater och oliver i köttfärsen som vi sedan åt med kokt broccoli och smörstekta champinjoner. Gött alltså!

Därefter eller rättare sagt strax innan, stektes pannkakor och en maktkamp startades med sonen. Jag vann och det var efter det (ca 2 timmar) jag höll på att ringa 112 för en eventuell utryckning och upphämtning för att få hjälp med att andas.

Idag skulle jag gärna tagit en cykeltur om det inte varit för att den blivit stulen i dagarna. Förvånat stod jag och bara tittade och letade febrilt för att bara inse att den fanns inte. Tråkigt! Det får bli en promenad idag igen då. Genom Ruddalen kanske.

Häpp!!!


tisdag 30 augusti 2011

Att träna eller inte, det är frågan...

Något som störde mig i måndags, var när jag äntligen tog tag i att ringa till Sportlife och boka ett pass som jag gillade. Nämeligen box. "Är du inte medlem kan du inte boka pass", svarade hon i telefon. "Då får du komma på drop in en halvtimme innan och boka in dig på de 5 platser som finns."

Det fick mig att känna att jag kanske inte skulle få någon plats om jag inte var där i god tid. Jag måste ha en tid bokad för att känna lite press på att passa tiden... ja, kan låta konstigt- men så är det.
Att det sedan började ösregna gjorde inte saken bättre, jag gick och lade mig istället och somnade.

Självdisciplin saknas lite grann för sådana saker. Nja, pengar också. Allting kostar! Det sägs att pengar inte gör en lyckligare, det kan vara sant... beroende på hur man ser det förstås, men det blir fan så mycket enklare.

:/

Det är ingen som förstår. Jo, några. Men inte alla.
Mötet idag gick som förväntat. Åt helvete. När dom gick sa dom, "Lycka Till"...

... hur kan man säga så? Ska dom bara lämna oss såhär? Vem kan man få hjälp utav? Jag blir så jävla låg och detta tar sån energi. . .

Går ut och promenerar och rensar huvudet, det får bli en av dagens höjdpunkter. Orkar jag, åker jag in till stan ikväll och går på seans hos vännerna. Det kan i alla fall bli kul.

Fram med skruvmejseln igen då...

Vad jag drömmer mycket på nätterna! Alla möjliga människor är med i mina drömmar och det är lite läskigt faktiskt. För när man vaknar och nästan tror att det är sant och sedan ser personen, så blir man lite fundersam. Hände det verkligen, typ... tänker jag då.

Ja, hösten kom ju med STORMsteg... shit, vad det har blåst och regnat. Jag har nog vaknat en gång i timmen i natt. Är INTE kompatibel idag. Sonen låste in sig i badrummet och vägrade komma ut och jag fram med skruvmejseln som en rabiat kärring. Känner mig tråkig och gammal som bara klagar, men jag är samtidigt glad att jag är jag och att jag inte är som de där Hollywoodfruarna på tv. Jag skäms verkligen när jag ser dom.

Nä, nu ska jag sätta på kaffe och diska upp innan de där trevliga käcka människorna kommer idag igen. Om typ 50 minuter.

Have a nice day folks!

måndag 29 augusti 2011

Trassel

Jag andas just nu väldigt ansträngt. Varför? Jo för att:

1. En dispyt med sonen tidigt på morgonen
2. Betalat räkningar och konstaterat att de var fler än vad pengarna var
3. Telefonen ringde och en styck son hade stuckit från skolan.

Sedan var det dags för mötet och det gick bra även om man får stå på sig och fightas för sin sak. Jag gjorde min röst hörd! En annan röst som hörs är min sons. Förstår inte vad felet är alla gånger. Jo, det gör jag... men jag har lust att med silvertejpens hjälp få munnen att tystna.

Köpte ett solkort på Solhuset och lade mig en stund och solade. Jag hade INTE svårt att somna. Jag hade inte heller svårt att sätta igång när jag kom hem med lite av varje, så nu har jag städat ut ett av rummen rejält. Fattar bara inte varför man har så mycket sladdar överallt?! Dom är verkligen överallt och ligger i högar här och där. Värst är det i vardagsrummet, där allting trasslat in sig . . .

. . . apropå trassel !! Ja ni skulle sett för några dagar sen, så hade ni förstått vad jag pratar om.

Klockan var 06.00 på morgonen och en man var klädd med finkläder. Kostym och guldkedjor ... Där stod han med två hundar och två koppel i en hand, en cigarett i mungipan som var tänd och i den andra handen höll han en mobiltelefon som emellanåt låg mellan axeln och huvudet. Två svarta bajspåsar var fastknutna i kopplen och flög lite hit och dit när vinden blåste. Han såg både stressad och rätt så upptagen ut och det var när hundarna började springa runt honom som det hela blev ännu mer komiskt än vad det redan var.

Han trasslade in sig i kopplen, började snurra runt och håret som först var bakåtslickat hade plötsligt tagit en annan form och stod lite spretande åt olika håll. Bland annat en "StigHelmertofs" alldeles vid örat och precis som jag väntat tappade han mobiltelefonen. Det verkade vara ett viktigt samtal, för han blev jättefrustrerad ...


Nej, man ska inte skratta åt andra... men ibland kan man faktiskt inte låta bli. Det såg ju himla roligt ut!! Hoppas hans dag blev bra ändå och inte lät sin frustration gå ut över hundarna. För så som jag känner mig själv så hade jag i hans ställe trasslat "tillbaka" och virat in dom nånstans. Ja, för att visa vem som bestämmer. Ungefär såsom på bilden ovan. Nej, jag är inte aggressiv!

Här går det undan

Igår vart det film, "Hur många lingon finns det i världen" plus en liten promenad i härligt väder. Dagen var ju rätt så varierad från att solen sken så började det regna och blåsa . . . två dagar i rad har det åskat och blixtrat också. . .

. . . och sen gjorde vi tacospaj! Blev så sugen på det. Men jag var rätt sugen på allt möjligt faktiskt. En räkfrossa hade inte heller varit fel !

Ett utbrott hos sonen efter fotbollscupen i Gråbo hanns också med och idag är det redan måndag igen. Ett mindre skolmöte ska jag på och sen tänkte jag göra något bra.

Nu känns det som om hösten är här . . . på riktigt!

söndag 28 augusti 2011

Moster fyllde år

Ja då var det fest i fredags. Pajfest hemma hos min moster som fyllde år. Pajerna som jag bakade igår åt vi upp och alla var glada. Alla utom min dotter som sa, "Vad roligt mamma, att när du väl bakar paj så ger du bort dom! "

Jag fick MVG i betyg för pajerna, men sen raserade jag det och hamnade på IG i uppförande. Grodor hoppade ur min mun som inte hade behövts. Jag ber om ursäkt, skyller på frustrationen och rastlösheten under veckan som gått och går vidare. . . (så farligt var det inte).


Men igår blev det MVG !! Då var vi på återträff med gänget som vi var i Skagen med i våras och tog en pubrunda inne i stan. Jag var mer kompatibel då, om man nu kan uttrycka sig så. Vi träffades på The Rover och gick sedan till Jazzå Bar för att hamna på The Dubliners och sedan en sväng till Flying Scotsman in och ut, för att avslutas på Joe Farellis. Regnet öste ner och jag är nu ägare till ett mycket stort paraply som jag råkade få med mig i farten. (Det kändes mer som ett parasoll ett tag.) Ett byte med andra ord, eftersom mitt paraply troligtvis står kvar. Konstigt det där med paraplyer, att man alltid glömmer dom. För det är väl inte bara jag som gör det?
Eller?

( Några av de sköna, härliga, roliga, goa... )

Sunday Morning

Frallor ligger i ugnen och jag själv ligger i sängen. . .
Dottern vill ha fattiga riddare.

Godmorgon sköna söndag!

fredag 26 augusti 2011

Hålla andan

Hektisk morgon och lite uppstressad faktiskt. Fick besök kl 08.30 och då ville jag ha allt i ordning. Väckte barnen och den ena sonen bokstavligen flög upp, höll på att skalla mig i förbifarten och när jag själv ställde mig upp drog han igen dörren det hårdaste han kunde så att min fot fastnade i springan UNDER dörren. Ett primärvrål och lite svordomar och så lade jag mig i sängen som var närmast och bet i täcket för att inte säga något ännu fulare.

Så började sonen med sitt mantra.
JAG VILL INTE
JAG SKA INTE
JAG TÄNKER INTE
DU KAN INTE TVINGA MIG

Sedan kom två käcka människor och käckade till sig. Allting var sååå käckt, nästan så jag mådde lite illa . . . men jag skärpte till mig, höll andan lite och svalde . . .

Nu går jag och lägger mig en stund. Hej!

torsdag 25 augusti 2011

Uppsugning

Måste bara berätta bakgrunden till kantarellpajen jag lagade idag. Fina härliga guldgula kantareller som jag fick av min kära vän häromveckan. Jag lade dom på diskbänken på sin lilla plastpåse och rensade dom från skogsrester som mossa och annan skit. Så tänkte jag steka upp dom... men som vanligt påbörjar jag något annat under tiden och plötsligt höll jag på med dammsugning istället.

När jag närmade mig köket ser jag hur de där bananflugorna återkommit. Jag som trodde att de försvunnit, men nej ... dom var i fullt sjå med att hålla igång och flyga hit och dit. Så jag fick en jättebra idé tyckte jag och drog av det stora munstycket till dammsugaren och gick med röret sakta mot kaklet och mot skåpsluckorna där dom satt. Men så ser jag hur en klunga sitter på kantarellerna!

Ja, ni förstår ju själva hur det gick då . . . hela påsen sögs in och kantareller dammsugades upp och jag skrek lite hysteriskt . . . NEJJJJ !

Har jag inte jobb, så ordnar jag det ...

Djurfrågespalten

Jag vet inte, men pappa långben har förökat sig och finns nu i ett läskigt för stort antal här hemma i olika former. Nä inte i olika former, det där lät ju konstigt... men på många olika ställen i alldeles för många storlekar... ja och så har dom alldeles för många ben tycker jag OCH långa.

Att den där pappan sedan febrilt försöker ta sig ut eller igenom samma punkt i betongen i mer än 24 timmar och till slut faller ner död eller bara hänger där livlös får mig att undra om dom är blinda? Det borde dom ju nästan vara?! Annars hade dom väl inte gjort så? Är detta en fråga för djurspalten kanske?

Svar: Ja, det är det.
På A svarar jag ja och på B nej.

Ok, då har jag en till och den kanske ni har hört förut?

Min katt skulle springa ifrån sin egen svans, men han fick inte fatt den. Katten sprang och svansen slang, katten sprang och svansen slang. Denna fråga är inte lång. Är detta normalt?

Svar: Nej!!! Både ni och kattkräket verkar gravt störda!

Ja jag känner mig lite störd faktiskt!

Morgonstund har paj i mund?


Ja, så tänkte jag faktiskt när jag lagade alla möjliga slags matpajer idag. Hm, det där lät som jag gjorde massa olika men så var det inte. Det blev tre olika. Kantarellpaj, tacospaj och fetaostpaj . . . och som man bakar får man äta, är ett ordspråk som jag ofta tar till. Men vad sonens väckarklocka gör på diskbänken har jag faktiskt ingen aning om. Ser ut som en sprängladdning och låter som en sprängladdning. Ja, det var jag som köpte den... men jag förstod inte innan att den skulle låta som den gör.

Kasta inte paj i glashus
(Ät upp dom istället!)

Storfamilj?

Godmorgon! Det är andra tider nu. En tid som innebär att jag måste ändra mig. Men det blir för djupt det där, så jag orkar inte förklara. Halva dagar för sonen funkar inte så bra. . . men bättre tider komma skall. Idag blir det inköp av diverse saker, för imorgon får vi besök och DET kommer bli intressant.

Läste ett inslag av att bo i kollektiv och blev djupt imponerad av dessa 73 personer som bodde under samma tak. Ja, det verkade ju helt optimalt om man nu gillar det sociala livet och inte har några problem med att samarbeta. Lite som att bo i en by och ingen lägger sig i hur man lever sitt liv. Fantastiskt! Om det nu verkligen är så? Jag hade i alla fall behövt en dörr att stänga om mig när jag ville vara ensam. Jag har ju mina dagar... men att bli serverad middag 4 dagar i veckan och bara sätta sig till bords 17.45, shit vilken lyx alltså. Att bara laga mat och diska en gång i månaden... ja, bara det väger ju upp rätt mycket.

Här verkade det som om att all gemenskap i kollektivet är frivilligt, men att alla ansvarar för städning i gemensamma lokaler. Man har alltså en dörr att stänga om sig. En hel lägenhet faktiskt! Perfekt. Jag drar till Prästgårdshagen! Men vart f-n ligger det? Jaha, Älvsjö i södra Stockholm. Ok. Jag stannar här.

En fin låt så här torsdag morgon!

onsdag 24 augusti 2011

Ansiktsboken

Det är en hel vetenskap det där med facebook. Kommer ihåg då för två år sen när jag skaffade det och tyckte då att det var komplicerat och lite småjobbigt. Jag fattade ingenting då trodde jag, men sjuttan vad snabbt man kom in i det.

Idag sitter jag minst en gång om dagen, bara loggar in och kollar snabbt (men efter vad?) eller så kan jag som ikväll, sitta i flera timmar från och till. Folk pratar om ett beroende och jag kan nog till en viss del hålla med. Man tänker på det ofta, man vill logga in.... säger: "Jag ska bara kolla... " Jaha, vad ska jag kolla då? Vad min gamla vän åt till lunch eller vad någon annan gjort under dagen? Men hur intressant är det egentligen? Och vad skriver jag själv som är så himla intressant?

Jag hörde någon bli intervjuad för något år sedan. Hon hade skrivit en bok om just facebook och hur man uppfattas. Det finns ju en hel del olika uppfattningar om en som person, som jag inte tror att man egentligen själv förstår... men om du har 130 vänner på facebook, så kan du själv tänka dig att; när du skriver en status uppdatering, så är det precis som om du sitter i ett lunchrum på jobbet. Du får tänka dig in i att alla dina 130 vänner sitter där och lyssnar på dig när du plötsligt ställer dig upp och t ex säger ( i det här fallet skriver) : " Jag har ett förhållande med Jonas Olsson" eller "Urk, nu vill ja bli frisk... mår inte så bra, ska det vara såhär?" eller varför inte "Pissed off och trött på alla som tror att de verkar veta allt" . . .


Ja och när du sitter där och själv tittar på andras statusuppdateringar och fastnar för någons som du "gillar", ja då klickar du på gillaknappen och sedan på en eventuell kommentarstråd.... men det är också då du kan uppfatta att du inte kan läsa alla kommentarerna, för någon som skrivit en kommentar har blockerat dig av en anledning. Då sitter du där och fattar ingenting. Precis som när du klickar på " 1 person har gillat detta" och ett namn som du vanligtvis fått upp, står istället "ingen gillar det här just nu" ... ja, det är då du förstår att någon inte vill att du ska veta vad just den personen har skrivit.

Men så måste man också tänka på att facebook är inte hela världen! Det är en del av världen/ vardagen och en del av dessa människor som du kanske inte annars hade haft kontakt med, visst är det så. Vissa av dom skriver man ofta till och har en kontakt med, medans vissa är sporadiska och andra är helt okontaktbara. Vissa av dom borde man nog helt enkelt radera. . . ja, ibland tror jag att man borde ta en paus ifrån hela ansiktsboken !!!

Lön för mödan...

Skolorna har börjat och det känns faktiskt riktigt bra att rutinerna är på g igen. Frukost vid tv:n och lite mys innan kaoset i hallen, då alla ska ta på sig och gå samtidigt.



Onsdag är det också och dan innan löning! Ja det sa dom på Morrongänget Mix Megapol just nu. Gud vad jag blir glad när jag både ser och lyssnar på dom. Dom är så himla trevliga och roliga... och idag hade dom två gäster på besök. Bröderna Lundkvist. Joel och Henrik... hockeyspelare, så nu är jag plötsligt ett stort fan av ishockey också. Ödmjuka, trevliga & goodlooking guys !!!

Men det där med löning?! Det var längesen jag fick lön, jag tror det var i december sist. När jag vill ha lön, tar jag fram mitt spel istället och cashar in . . . och då behöver det inte vara i slutet på månaden för att jag ska få pengar. Nej, det där med lön... det ska man ha när man arbetar.

tisdag 23 augusti 2011

Oväder?

Jag har varit på match idag nere vid Sikvallen. Sonen spelade mot Donsö och den andra sonen spelade också mot Donsö, fast ute på deras hemmaplan. Donsö segrade både hemma och borta och vad kan man säga om det mer än att dom alla kämpade!?

Sovit har jag gjort också och jag är fortfarande trött...
När vi låg och vilade idag på soffan idag hörde jag ett strilande ljud. Det lät som om det ösregnade på balkongen. Jag gick dit och möttes av en stor jäkla maskin, ja en högtrycksspruta. En sådan som jag brukar skämta om när jag vill blåsa ut hela lägenheten. En man stod och sprutade med denna och hade jag inte sett mannen hade jag trott det var oväder ute. Jag kunde knappt se ut och köksfönstret var täckt av vatten, det yrde och svepte vatten överallt. Vad i h-vete?? tänkte jag och tittade ut på min lilla balkong. Kattlådan var halvfull av vatten blandat med bajskorvar och kattsand, mina dynor och täcken var också blöta kan jag be att få tala om...

... jag kom då på att jag faktiskt fått restriktioner att tömma balkongen denna vecka för arbeten och reparation som detta. Men jag hade ju glömt! Den enda som mådde bra därute just då, var min tomatplanta som inte fått vatten på en vecka. Inget mer som ska sköljas bort? Säg bara till, så ställer jag ut det på balkongen kära arbetare...

11 år, 22 aug- 2011


En 11-åring som fick frukost på sängen och firad med "Ja må du leva... " som vi sjöng . . .

Nu JÄVLAR!

Ja jag ville bara svära lite. Men visst var det en rubrik som drog lite nyfiket? Ni tänkte kanske att nu har det hänt något!? Men det har det f-n inte. Det har inte hänt ett skit. Jag är rastlös och frustrerad, så som man kan bli ibland och imorgon är det jag som ska ut i skogen och prata högt för mig själv. Ikväll svär jag lite istället.
Helvetes jävla helvete... fy faaaaan !!!

Att ta vara på

Några människor kommer in i ditt liv och blåser omkull dig.
Andra lämnar dig när det blåser som värst.
Men några kommer som en lugn sommarvind, smyger sig omkring
dig som en skön filt.
De kan vara borta under långa perioder, men kommer alltid tillbaka...
Ta vara på dessa människor.
Det är de som hjälper dig igenom stormarna ♥

måndag 22 augusti 2011

Va?

Ett möte idag, födelsedag för sonen, tvättstugan och solsken. Trött... sova sova säng... Hipp Hurra, du fyller år idag!! Puss hej...


Bloggiblogg

Kära Blogg!

Jag har alltid vetat att myggor och andra diverse småkryp tycker om mig, men jag undrar idag om det BARA är mig i familjen de tycker om?! Eftersom jag vaknar varje morgon med nya bett, som kliar så att jag blir skogstokig, river upp de där betten tills jag nästan inte känner smärtan längre och har svullnader lite här och där ... ja, varför är det så? Har jag loppor i sängen eller är det bara mitt rena söta blod dom är ute efter?

Svar till: "Jag blir galen"

söndag 21 augusti 2011

Vem vet?

Det var en bättre dag igår... och vilket fint väder det blev. Trots att helgen inte blev som jag tänkt mig, funkade det. Sonen säljer jultidningar och jag ska försöka sälja av andra saker. Att jag är superduperdunderkär gör inte saken sämre. Är den där killen på riktigt? Mitt hjärta smälter när jag tänker på honom och när jag ser honom, blir jag knäsvag. Jag säger bara KÄRLEK och så säger jag som en go tjej sa citerandes:

"Du är en saga för god för att vara sann, det är en saga i sig att vi funnit varann. Vi kunde lika gärna aldrig nånsin mötts. Eller var vårt möte redan bestämt långt innan vi fötts?"

Lisa Ekdahl.


lördag 20 augusti 2011

Fucking svordomisch

Jag fattar ingenting. Dottern berättade om att hon laddat ner en spanskakurs på nätet för att lära sig lite uttryck varav det fanns 6 olika att välja på. Hon tar den mest nerladdade i tron om att den är populärast och lyssnar sedan. Ni vet hur det låter när en inspelad röst pratar och översätter?! Det låter lugnt och trevligt. Men när rösten börjar och säger sin första mening "Puta tu madre" och översätts till Engelska "Your mother is a whore" med lugn och saklig röst och sedan efterföljs av nästa mening "Chinga tu madre" och samma lugna röst säger sakta, tydligt & trevligt "Fuck your mom"...... ja, då börjar jag undra. Vem är denna kursen tillägnad och vem har användning för dessa uttryck?


fredag 19 augusti 2011

=/

Trött, ledsen, huvudvärk och uppgiven. Ibland har man en sådan dag och idag är en sådan. Snart är den äntligen slut ...

torsdag 18 augusti 2011

En tripp till stan

Naturligtvis var det spårvagnsarbete inne i stan, så de två sista hållplatserna gick en ersättningsbuss och istället för att vara på plats när jag skulle, blev jag 15 min sen. Kom på mig själv att jag pustade högt för att jag var stressad, som jag för övrigt inte brukar vara nu för tiden. Men eftersom busschauffören själv var så himla lugn, trots 25 grader varmt och med långskjorta och långbyxor... blev jag ännu mer stressad. Jag ville gå fram till mannen och be honom trycka på gasen och när ljuset slog om till gult från grönt, ja då bromsade han istället för att gasa. Visst är det bra med lugna busschaufförer om man nu ska jämföra med de som bromsar in utan någon bromssträcka överhuvudtaget och snäser irriterat mot sina passagerare. Men snälla busschaufför, sega dig inte fram och smårulla 200 meter strax innan hållplatsen och du... stanna inte vid den preliminära hållplatsen och tro att jag med flera kan stiga av med en stolpe mitt framför dörren.

En kvinna som var på väg in i spårvagn nr 4 kom halvvägs, då hon klämdes av att dörrarna stängdes, så hon var tvungen att backa ut. Detta var i första vagnen i en äldre vagn alldeles vid spårvagnschauffören, så att den kvinnliga chauffören såg personen. När kvinnan väl kommit ut igen tryckte hon på knappen för att dörrarna skulle öppnas helt igen. Då låser spårvagnschauffören dörrarna och åker iväg. Jag trodde inte mina ögon!
Det var ju inte så himla bra att personen dessutom var en turist, för det där gav ju inga pluspoäng till Göteborg och spårvagnstrafiken.

Men det var mer roligt på hemvägen då jag och resten av bussen blev underhållna av en dam som steg på. Hon var iklädd varm vinterkappa och hade glasögon samt knallrött läppstift. Lockarna i håret satt som fastklistrade mot kinderna (ja det var långa lockar) och så började hon prata. Munnen gick i ett och den som blev den som fick ta skiten, ja det var en stackars småbarnsmamma som satt där i mitten med sitt barn och barnvagn. Själv fick hon ingen syl i vädret, även om man ibland hörde henne börja säga något som lät lite förstående. Nej, damen sade att hon var minsann 70 år och hade inga lungor kvar. Göteborgarna var blåsta i huvudet, men hon hade allt bott här sen 1965. Hon hade varit dagbarnsvårdare i alla år och så plötsligt när vi stod och väntade vid rött ljus sa hon "Jaha??? och nu ska vi stå här i en kvart också...." Mening efter mening avlöste varandra och ämnet varierade heeela tiden. När vi skulle gå av, tryckte hon sig in emellan och ut och sa högt "Jaja...nu ska man bli omkullvräkt av allas väskor här också!"

Jag log och nästan skrattade, det gjorde jag. För jag vet inte hur man själv blir när man blir gammal och hon var ju faktiskt rätt rolig även om hon var väldigt negativ. Hahaha.

Äntligen hemma säger jag bara. Nu slet jag av mig kläderna, för det var verkligen varmare ute än vad jag trodde. En promenad genom ruddalen får det bli och sedan en härlig middag av något slag.

Fan så bra den är... hahahahaha

Idag ska jag kontakta både arbetsförmedlingen och psykologen ... undra om man kan slå ihop det på något sätt... såsom i Reuter & Skoog. Moahahaha.


Namn

Torsdag idag och jag är glad. Solen skiner och jag känner mig uppåt. Allt går åt rätt håll och åt min väg. Ja, åtminstone än så länge! Men det kanske ska vara så att man genom motgångar blir starkare, även om det inte kändes så just då... för motgångar har ju alla i livet på ett eller annat sätt.

Idag har Lena namnsdag, så GRATTIS till er!

Apropå namn. Vad ska kronprinsessans och Daniels barn heta?
Men herregud säger jag bara, vilket Ilandsproblem. Jag tycker dom ska oroa sig för annat och bara hoppas att barnet kommer fixa den psykiska pressen över att vara en offentlig person, att barnet blir friskt och att den lilla människan inte får sin pappas stela leende och ser ut som en tecknad figur. Ja, för min del skulle han/hon kunna heta Sune eller Gunilla...

onsdag 17 augusti 2011

Marinerad kycklingfilé


Vad har man gjort idag? Lagat mat, promenerat och ringt lite samtal. Vädret har ju varit lite fram och tillbaka, men det har inte hindrat sonen från att ha varit ute i stort sett hela dagen. Nu ska han sova över hos en kompis inatt och dottern och jag sitter vid varsin dator samtidigt som vi tittar på en film på kanal 11.

På promenaden idag gick en flicka och hennes pappa framför oss. Hon sade vad jag tyckte höra "Titta! En söt snigel" till oss.
Jaaaa... sa jag. Vad söt den är! ( Men jag såg ingen snigel. )
Inte söt, sa hon då. Den är död!!!
Jahaaaa?! (förvånat, frågande)
Vad konstigt det kan bli . . . undrar fortfarande om jag trampade på den utan att se . . .

Fre-Lör

I fredags åkte vi in till Slottskogen och mötte upp härliga människor & skålade med rosévin. Way Out West festivalen var i full gång och jag träffade på en hel del konstiga människor också. Bland annat en gluttare, som stod och tittade på när alla kissade... en man som satte sig på vår filt och ville sälja gräs och en kvinna som samlade in pengar till hemlösa katter. Jag kände mig plötsligt provocerad av dessa människor och det fick dom veta på ett litet rakt och ärligt sätt.

Men först åt vi på Spaghetti Western som låg på Linnegatan och det var en av dom godaste ceasarsallader jag någonsin ätit. Visst jag var hungrig, men den var superduper . . .

Plötsligt gick en mycket fenimin man förbi, med handväska på armen och svängande rumpa. ALLA tittar och det var nog det han ville . . .

Rosévin i ölburk är fina grejer.

Sedan blev det en öl på Karlssons Garage och då kom dottern och tjingade in. Jag träffade en gammal arbetskamrat som satt rätt över bordet och vi hade jättetrevligt allihopa.
Två av personerna skulle cykla hem och det gick väl sådär . . .

På lördagen var det Torpadagen och trevligt. Solen sken och C provade på massage i ett tält, där han nästan somnade. Barnen spelade fotboll i en liten turnering och alla vann biobiljetter och kexchoklad!
Vi tog spårvagnen till järntorget och åt på Rover. En mysig restaurang på andra långgatan. När vi kom hem gick vi upp till "partytältet" och lyssnade på bandet DUO som spelade och sjöng.

På söndag var jag en aning trött... men bara en aning. Regnet öste ner och i måndags sken solen igen. Då blev det fika med vänner på gården och jag befann mig mest i tvätt-stugan innan vi drog till Borås för matchen med IFK . . .

tisdag 16 augusti 2011

Härliga besök av härliga människor . . .



Nu är det redan onsdag igen. Fick besök igår av Johan och Albin. Den lille krabaten hade växt som sjuttan och är redan 10 månader. Pappig var han emellanåt, men jag fick allt chansen att gosa med honom emellanåt också. Att gunga var kul!

Sedan kom C och förgyllde några timmar för att sedan åka hem för att komma tillbaka senare. . . under tiden ringde det på dörren och denna underbara glada tjej stod utanför med en halv flaska rosé och en påse med kantareller som jag fick! Men?? Tack!!! och sen skålade vi för en sann vänskap ...

Människor kommer och går ur ditt liv av en anledning. De har gjort en funktion medans de var där, precis som jag gjorde för dom.
Tjipp!

Vardagen

Snart är vardagen igång igen, med allt vad det innebär. Idag börjar skolan för en av barnen och jag tror faktiskt han ser fram emot det även om det ska verka tvärtom. Det är nog bra att allting kommer tillbaka till rutiner och vardag igen, det är därför det kallas för semester när man väl har det. Hur skulle det annars vara om man hade det så hela tiden, med sena kvällar, sena morgnar, slippslapp och manjana manjana... vi tar det som det kommer helt enkelt!

Ja, det kan vi göra ändå, för det är så jag har lärt mig nu det senaste året eller tre... jag tar dagen som den kommer, lever i nuet och njuter av det. Allt annat kan vika hädan, som stress och intriger, skitsnack och negativitet. That´s not my kind of cup of tea... om man säger så.

Näpp, nu ser vi framåt med nya tag och fotbollsträningar, skolor, möten och så vidare.

Halleluja!

måndag 15 augusti 2011

Borås nästa

Ikväll var vi i Borås. IFK mot Elfsborg och det var riktigt spännande emellanåt. Tyvärr slutade det med 3-2 till Elfsborg, men det var roligt ändå. Sönerna var glada och då vi stod med i klacken hängde man lätt med i slagdängorna!

När vi går genom staden över broar och torg
med doft av salt ifrån havet minns vi glädje och sorg
Och vi minns första gången när änglarna sjöng
hur vårsolen värmde och vintern var glömd

Åh... När vi kastar våra tomma glas
finns det alltid någon med hjärtat kvar
Födda ur hav och himmel står vi kvar,
för vi glömmer aldrig denna stad

Vi såg hur du haltade, vi såg hur du sprang
Med tårar på kinden och hjärtat i brand
Med längtan i bröstet, du stod där och sa:
"Snart skiner Poseidon och Blåvitt står kvar"

Åh... När vi kastar våra tomma glas
finns det alltid någon med hjärtat kvar
Födda ur hav och himmel står vi kvar,
för vi glömmer aldrig Änglarna

Hundskall

Vilket väder. Dom skriver i tidningen att sommaren INTE är slut, men jag anser nog att den är det. Det är kallare i luften även om solen är framme och idag när det regnar som det gjort de senaste två... ja, då känns det riktigt som höst.

Utanför går en tant med en hund som skäller. Hundets skall, låter ungefär som om han har råkat få i sig en 6:a whiskey och rökat på halva natten... det skär sig i mina öron! Slutar han inte skälla snart, så kommer jag också börja skälla...

Godmorgon!

söndag 14 augusti 2011

Arrrggghhhhhhhhhhhhh


Jag fick hem ett monster. Monstret gjorde MIG till ett monster, så nu sitter det ett monster i varsitt rum och tuggar fradga . . .

lördag 13 augusti 2011

Omelettfrukost

Men så himla gott va...


Bacon, champinjoner och fetaost i omeletten. En riktigt bra start på dagen.

fredag 12 augusti 2011

Sommar/ höst/ vinter

Vinterspåret? Skulle inte tro det va? Nä, här är det fortfarande sol och möjligtvis att det går mot höst... men inte mot vinter. Vi går mot Påvelund istället. . .


Jag har precis tagit mig en powerwalk i Ruddalen och barnen sover fortfarande. Underbart. Man hinner duscha och äta också innan alla vaknar till liv. Undrar om man kan få detta till att hålla i sig? Det handlar om karaktär och självdisciplin . . .


Jag gjorde fastighets-skötarens jobb och skruvade isär rören till handfatet. Sedan kväljde jag lite och gjorde rent både handfat och rör och kände mig lätt illamående. Bredvid stod en liten kille och pratade oavbrutet och ställde massa frågor som jag inte hann med att svara på. Dom är nog inte alltid så viktiga, de där frågorna eftersom de kommer i en sådan fart att han inte hinner vänta på något svar.

Mina två äldsta barn har kommit varandra rätt nära känner jag. Sonen är inne i tonåren och har fått en relation till sin storasyster som känns så härlig. De umgås, skrattar och pratar och nu sist igår kväll sa sonen "Snälla mamma, kan du gå ut från vårat rum"... Vårat rum? Ok. När blev det det? Ja, dom ligger där och kollar på tv och pratar och sover till och med i samma rum. Uppbäddat med madrass på golvet ! Och varför jag skulle gå ut? Jo jag ville städa. Sedan sa jag: SKA du konfirmera dig eller?
Jag vet inte, mamma! Jag har sagt att jag vill fundera!
Ok, men du har fått ett brev till nu.
Från vem?
Prästen, svarar jag. Han undrar när du kommer?!
Lägg av mamma.
Nej. (allt för att få uppmärksamhet) Förresten, ska du ha de här nallarna? Jaa, vad söta dom är. Jag sätter dom här...
Mamma!!!! Gå ut ur vårat rum!!!

... och så skrattar jag lite retsamt och kramar om honom med tvång ... försöker pussa honom också, men han slingrar sig ur greppet.
Ska det vara så här? Min son är så stor nu. Så fin.

Morron på er

Shit vad jag blev rädd häromdagen. I en lägenhet som stått tom rätt länge, befann sig plötsligt någon som stod och stirrade rätt ut på mig mot gården.

Trodde sedan ett tag att dockan (som det ändå på nära håll ser ut att vara) skulle flyttas undan, men ack nej. Huvudets proportioner stämmer inte heller. Inte så konstigt att man blir rädd?

Apropå proportioner får det mig att osökt tänka på min katt och enligt boken "Så tänker katten" har jag och min son nu läst att katten tänker nog rätt mycket. Åtminstone om man ska tro denna bok och de som skrivit den.

Min son vägrar tro att våran katt är sjuk och nu måste vi lägga mer tid på honom (katten), så att de tvivel vi har röjs undan. Jag tror fortfarande att han inte mår så bra, men om vi ger honom mer uppmärksamhet och kärlek kanske han mår bättre automatiskt. Lite som människan faktiskt om man tänker efter.

Ja annars kanske vi måste sätta honom i karantän... och då kanske man kan sätta båda två i karantän? Katt och son. Nejdå, men fick den tanken när sonen kom in igår kväll och sa att han gjort
bus. Vill du veta, mamma? Nej tack, sa jag och fortsatte med mitt. Men sonen är så ärlig och vill hela tiden berätta om allt som händer, så han berättade då att han och en kompis kastat ägg på ett fönster.
Ägg?? säger jag. Det får man inte göra... det vet du! Var fick ni äggen ifrån?
Ja, det frågade vi grannen om ... svarar sonen då.

Första frågan jag ställer mig är: Varför en granne delar ut ägg till barn?
Sedan blir det följdfrågor som: Varför gjorde ni så? Vad tänkte ni? Vems fönster var det?
( Var äggen färska? )

Åhhh... jag vet ju att du alltid blir så besviken på mig och att jag inte borde berätta, säger sonen. Men jag kan inte låta bli. Det känns så bra när man har berättat!

DET får jag ju erkänna, är en mycket positiv egenskap. Men att se saken ur andra perspektiv för detta barn är så svårt för honom att ta in. Han hade ju kul och alla barn busar väl nån gång?! blir hans svar.

Det är när man sätter sig själv i fokus och talar om hur t ex jag hade känt om någon gjort så mot mig, som han lyssnar och försöker förstå. Men samtidigt... normen säger att man ska uppföra sig och inte vara annorlunda. Den här killens förklaringar ibland är så normalt och brutalt ärliga, att man blir stum och nästan inte kan komma med en motfråga/ konstaterande för det är så jäkla sant det han säger.
Han är smart den här grabben och han är min!


torsdag 11 augusti 2011

Loppis av gammalt och nytt

Lite reklam kommer här. Inte denna helgen men nästa, är det loppis och försäljning av gammalt och nytt. I Norra Gårda ligger lokalen och vill du boka bord så kan du kontakta Susanne på info@frumans.se eller gå in på facebook.com/frumans byrå alternativt hemsidan www.frumans.se



Promenix

Ja men gud vad härligt att promenera. Så himla skönt när man väl kommer ut. Går och tänker på allt och ingenting & rensar hela huvudet från tankar.

Så lugnt och fridfullt ...
Med mitt falköga såg jag plötsligt kantareller och dom kunde jag inte gå obemärkt förbi.
Rätt förvånad blev jag. Har aldrig sett en svamp i denna skogen, men tydligt så finns dom. Lade dom i fickan och fortsatte min vandring.

Nu är jag härligt trött... och imorgon är det fredaaaaaaaaaaag!

En fot av Shrek


Min fot har svullnat upp och kliar något vansinnigt, av både gamla och nya myggbett. Jag har nu rivit bort huden och vet inte om det bästa är att sätta foten i en spann med ättiksprit, just enbart för att först känna att jag verkligen lever till det att foten domnar bort.

Ett basebollträ har precis slagits sönder (inte av mig) och nu blir det tvångsmässig filmtajm för en av killarna, medans jag måste ut och gå ... jag måste bara ut åtminstone.

Hamburgare var önskemålet till middag idag och då blev det så...


... men jag själv har ätit enbart sallad om någon undrar.

Jävla bananflugor

Dom är överallt och jag blir irriterad. Äckliga små jävlar som aldrig försvinner...

... men annars är det bra!

PPP

Jag skrev häromdagen på facebook om att mitt liv ska bli lite mer hälsosamt nu. PPP- Proteiner, Promenader och Prima Liv. Det är bra tid för det nu, men jag måste ju erkänna att det är svårt också. Samtidigt som jag fortfarande är lite ledig så vill jag gärna unna mig något ibland. Tror däremot att om jag bara rör på mig mer, PROMENADER alltså... minst en om dagen... så kommer jag automatiskt må bättre. Sedan det där om att äta PROTEINER, det gör jag... fast i vin kanske det inte är så mycket proteiner... men det smakade som PLOMMON, det gjorde det och PAJEN som vi åt, ja det börjar ju på P i alla fall.

Ska enligt ordination också skriva ner en PLAN om framtiden. Det innebär att undvika vissa saker och då kommer det samtidigt bli att undvika vissa människor.

Pözz

Resor, tur & retur

Mötet igår gick bra, trots att alla instanser som skulle vara med inte dök upp. Jag blir inte förvånad längre, men besviken. . . Det viktigaste mötet och ingen, jag menar verkligen ingen ... kom. En av dom kom inte för att det var för kort varsel. En annan kom inte för att hennes chef tyckte det var onödigt och den tredje kom inte och hörde aldrig av sig.

Sedan öppnade himlen sig för tjugonde gången och där stod jag på perrongen i Partille och visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag hittade då ett stort sten/ betong- rör som jag satte mig i och det såg nog lite roligt ut, men jag tror ingen såg mig faktiskt.

Jag tog en promenad när regnet lagt sig, mot Brodalen, kärleken och därifrån fick vi skjuts hem. Kycklingsallad och så ut i regnet igen. Spårvagn in till stan . . .

. . . in på Ticket för att snacka lite med Goran som jobbade där. Ja, det stod så på hans namnbricka i alla fall. Dottern vill till USA igen och jag vill till Thailand, så hur gör vi? frågade jag mannen. Han gav oss några tips och vi återvände ut i ösregnet.

Jag tog vagnen till Länsmansgården och hem till gulliga C som bjöd på ost/skinkpaj och ett glas vin. Eller en flaska vin menar jag... och så spårvagnen hem igen, som tog en och en halvtimme så här mitt i vardagsnatten. Pojkarna hade tillbringat hela eftermiddagen och kvällen med sin far på Liseberg, så dom var trötta och nöjda med en helkväll med syrran på hemmaplan.

Det kändes lite som att jag åkte runt rätt mycket igår. Jag tog också några extra vändor med spårvagnen på eftermiddagen. Åkte för långt när jag egentligen skulle hoppa av hållplatsen innan vändslingan i Länsmansgården. Istället för att bli irriterad på mig själv, vände jag på det och sa högt för mig själv. "Nej men vad fint det var här! Mm..." mumlade jag lite tyst och så sa jag att "Här har jag ju aldrig varit förut. Trevligt!!"


onsdag 10 augusti 2011

England

Oroligheterna i England är ju helt absurda. Varför går man i folkgrupp ut, förstör samhället och utan någon direkt orsak ger sig på sina medmänniskor? Satt dom bara och väntade eller och vad än orsaken var, så passade dom på?! Ingenting blir väl f-n bättre för att man visar sitt missnöje så? Jävla idioter!


Halva veckan har gått

Jag kan inte sova och det ösregnar ute. Är sommaren slut nu?

Kaffe och aftonbladet på nätet blir onsdagens början på dagen. Sedan ett viktigt möte. Kanske därför jag inte kan sova?!

tisdag 9 augusti 2011

Spindel eller stålkvinna, ja så får det bli!

Jag kan inte påstå att jag gick ut hårt när jag igår skulle börja med promenader och bättre kost. Ut gick jag, men bara runt området och idag tog jag min runda genom Ruddalen och Slottsbergs Mosse. Det var ett tag sen nu, men jag gick lagom sakta utan att behöva känna någon blodsmak i munnen och det är väl så man får göra nu i början.


Maten då? Jo, två kokta ägg till frukost med kaffe och efter promenaden havregrynsgröt med skivad banan. Sedan hade jag ju tänkt mig kycklingfilé med sallad, men så fick jag plötsligt magknip och har legat i kramper de senaste timmarna och har inte kunnat äta något. Är det kroppen som säger ifrån? Den undrar vad som händer helt plötsligt.

Barnen hann i alla fall att få pannkakor ...
... och sedan har de levt som skåps-råttor... och visst är det lite konstigt, att när jag som förälder mår dåligt och är liggande- ja då passas det på med både det ena och det andra. Man skulle behöva vara stålkvinnan emellanåt. Nästa gång jag börjar må dåligt, ja då tar jag på mig denna masken och lyser med laserpennan som ligger bredvid - så styr jag upp ungarna ändå . . .


... fast då blir jag väl spindelkvinnan? Jaja, skit samma. Hon verkar ju stark hon med...