Morron på er

Shit vad jag blev rädd häromdagen. I en lägenhet som stått tom rätt länge, befann sig plötsligt någon som stod och stirrade rätt ut på mig mot gården.

Trodde sedan ett tag att dockan (som det ändå på nära håll ser ut att vara) skulle flyttas undan, men ack nej. Huvudets proportioner stämmer inte heller. Inte så konstigt att man blir rädd?

Apropå proportioner får det mig att osökt tänka på min katt och enligt boken "Så tänker katten" har jag och min son nu läst att katten tänker nog rätt mycket. Åtminstone om man ska tro denna bok och de som skrivit den.

Min son vägrar tro att våran katt är sjuk och nu måste vi lägga mer tid på honom (katten), så att de tvivel vi har röjs undan. Jag tror fortfarande att han inte mår så bra, men om vi ger honom mer uppmärksamhet och kärlek kanske han mår bättre automatiskt. Lite som människan faktiskt om man tänker efter.

Ja annars kanske vi måste sätta honom i karantän... och då kanske man kan sätta båda två i karantän? Katt och son. Nejdå, men fick den tanken när sonen kom in igår kväll och sa att han gjort

bus. Vill du veta, mamma? Nej tack, sa jag och fortsatte med mitt. Men sonen är så ärlig och vill hela tiden berätta om allt som händer, så han berättade då att han och en kompis kastat ägg på ett fönster.

Ägg?? säger jag. Det får man inte göra... det vet du! Var fick ni äggen ifrån?

Ja, det frågade vi grannen om ... svarar sonen då.

Första frågan jag ställer mig är: Varför en granne delar ut ägg till barn?

Sedan blir det följdfrågor som: Varför gjorde ni så? Vad tänkte ni? Vems fönster var det?

( Var äggen färska? )

Åhhh... jag vet ju att du alltid blir så besviken på mig och att jag inte borde berätta, säger sonen. Men jag kan inte låta bli. Det känns så bra när man har berättat!

DET får jag ju erkänna, är en mycket positiv egenskap. Men att se saken ur andra perspektiv för detta barn är så svårt för honom att ta in. Han hade ju kul och alla barn busar väl nån gång?! blir hans svar.

Det är när man sätter sig själv i fokus och talar om hur t ex jag hade känt om någon gjort så mot mig, som han lyssnar och försöker förstå. Men samtidigt... normen säger att man ska uppföra sig och inte vara annorlunda. Den här killens förklaringar ibland är så normalt och brutalt ärliga, att man blir stum och nästan inte kan komma med en motfråga/ konstaterande för det är så jäkla sant det han säger.

Han är smart den här grabben och han är min!