Bakgrund

torsdag 29 september 2011

Diagnos

Jag skulle kunna ställa en diagnos på en som har stått mig nära. Efterbliven, skulle jag vilja säga. Retard på engelska.

Ibland undrar man vad det är för fel. Är det jag som tänker dumt? Nej, jag har rannsakat mig själv där och det är det f-n inte. Det är den där retarden som tänker dumt. Han tänker inte alls med andra ord.

Idag har varit en fin dag med sonen på sin skola. Hade en arbetsintervju som jag skulle gå på, men sköt fram den en vecka eftersom inskolningen ändå är viktig. Många diagnoser på samma ställe och dom är underbara på sitt sätt!

Att få en diagnos är som att att få kunskap. Värdefull kunskap om en människas svaga och starka sidor. Det har vi alla i stort sett, svaga och starka sidor... och om någon undrar om du är normal, så undrar jag: Vem bestämmer det? Vem bestämmer och avgör vem som får räknas som normal, för normal står väl i stort sett för att man är mest vanlig?

Ja jag satte ju just en diagnos på någon... men den personen är faktiskt inte sådär jättevanligt normal. Men det gör inget egentligen, eftersom det inte är jag som har det svårt. Det är bara det att man blir så negativt påverkad av vuxna sådana människor som man måste ha en slags relation med.

Innan man får en diagnos kallas man för NTV. "Normal Tills Vidare". En liten kärleksfull förkortning kan jag tycka! Sen när du fått en diagnos, ja då tillhör du något som kallas NPF. En "NeuroPsykiatrisk Funktionsnedsättning". Det kan ju bli jätteintressant det där. Hur man som NTV:are kan få en och annan NPF:are att flippa ur genom att säga fel saker eller säga för mycket rättade sagt.

Nä, nu säger jag see you later innan ni ställer en diagnos på mig ... och så visar jag lite bilder istället.

En caffelatte med L på torget igår
Kom upp från rulltrappan och undrade var jag var, det kändes opersonligt och läskigt där ett tag...


Nutrilettdags och då ser man plötsligt hur "Ola-GI-Lauritzon" hånler åt mig i bakgrunden... fy f---

Hade inget att göra mellan 8-16.30
Men fint väder var det och jag lade mig på en bänk, solade och tittade rätt upp.


Nu vet jag inte om ni ser, men på trädet finns en fågelholk och det var ungefär så jag kände mig idag. Jag låg på bänken och tittade på fågelholken för att om möjligt se någonting, men ack nej. Inte ens där var det någon aktivitet.


Jag gick istället tillbaka till skolan och alla goa ungar som tjoade, gapade och var lite överallt.

Ps. Bowlade igårkväll med C. Han lät mig först tro att jag var bra och sedan satte han in stöten strax innan serien var slut. Men jag gillar honom för det. Det var bara det att han retade mig när vi senare spelade yatzy och då gick jag faktiskt i taket. Två förluster i rad! Är jag en dålig förlorare? Nej, det är jag inte... men jag gillar inte att det inte gick så bra för mig bara. Så det så!
;-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar