Bakgrund

onsdag 14 september 2011

Hey u !!

Fan vad jag känner mig duktig när jag tar tag i jobbiga saker. Det känns ännu bättre när man får respons! Nu är det lite grann utav en nedräkning som gäller och kanske andra saker löser sig automatiskt på vägen?! Den som lever får se.

Den som lever ja. H-vete vad jag nyser och känner mig halvvägs till ett stadie som kommer sluta med att jag ligger och snorar och har ont i halsen. Vaknade med huvudvärk och enligt säkra källor har jag gnisslat tänder halva natten. Ska jag behöva ta fram min bettskena nu också och visa mig från min bästa sida på natten... gud vad jag känner ibland att jag levt ensam för länge.

Tänk vad man slipper anpassa sig och ta hänsyn till någon annan vuxen människa och så plötsligt infinner sig kärleken och då följer liksom den biten med. Jag har liksom vant mig vid vissa saker. Det är ta mig sjuttan för och nackdelar med allt, men att vara med någon som man tycker om oavsett vad, ja det överväger verkligen. Det gör det!

Sa jag förresten det att jag snart ska på seans igen? Tycker det är så himla roligt och det är faktiskt inte så som många ovetande tror. Att man sitter i ring runt ett bord i ren masspsykos. Nej, det är bättre än så, men svårt att förklara.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar