Bakgrund

måndag 19 september 2011

Förändring

Ja, det har skett en hel del förändringar här i området. STORA sådana! Händelser som verkligen måste skrivas om...
Jag själv till exempel. Ja, jag har ju känt ett tag att jag inte känner igen mig själv och det har nu även satt sig rejält på mitt utseende... (suckar) vet inte hur jag ska ta mig ur det här!

Sedan är det affären här borta. De har ändrat färg på sina påsar!!!
Inte nog med att de från början var vita och skulle bli röda... nu är de ta mig f-n gröna!

Ja och så helt plötsligt när man vant sig vid det där läskiga dockansiktet som stod vänt mot gården när man kom, nej då har lägenhetsinnehavaren vänt på henne !!
Vem ska möta upp mig nu?

Men det är när jag kommer in i soprummet som jag känner att det har hänt något stort. Varför har inte soporna hämtats? Är sopåkarna sjuka? Ja, när man går hemma som jag gjort de senaste 9 månaderna... då är det sådana här händelser som blir stora i ens liv. Man blir som pensionärerna. Minsta lilla sak, förstoras upp... (fast jag måste säga att jag inte kommit så långt än, jag överdriver lite ... men jag kan sätta mig in i deras värld, det kan jag!)

Jag jobbade ju länge med äldre och det gick ju inte att komma hem till dom och säga att vi både skulle duscha och handla på samma dag. Nej för sjuttan, det där var för mycket. Herregud, flicka lilla, sa de. Efter en dusch, så orkade dom inte mer... då var deras dag gjord om man säger så.


Men så är det ett jäkla tjöt hela tiden på en av mina söner, över att han vill möblera om. Vet faktiskt inte varför, men han kan ha fått dessa gener ifrån mig. Ja när man pratar om förändring, då kan det räcka med att slänga massa skit eller bara möblera om. Detta vill han nu... IGEN... och nu får jag nog sätta stopp för det hela, för det går inte att hålla på så här. Känner att jag möblerar om något annat om inte munnen stoppar nu.

Efter ett förbannat tjat och ingen respons överhuvudtaget på vad jag försökte förklara, ropade jag till slut helt obstinat ifrån köket: " SÅ!!! NU har jag möblerat om!!"
Va?? ropade han och kom springande...
"Ja, sa jag och pekade... kan du sluta tjata nu?"

Rödlök i botten

Rödlök på toppen
Barnsligt va?
Nej, det räcker med de små förändringar som görs faktiskt och ni förstår att det inte händer så mycket här va?
Jag måste för f-n ha ett jobb nu innan jag blir dum i huvudet.

2 kommentarer:

  1. Sänder dig massor av kramar! Goa dig! Och håller verkligen tummarna för att du får ett jobb.... Kram Stefan

    SvaraRadera
  2. Tack vad go du är Stefan... jag hoppas jag med på jobb, annars blir jag galen. Kram

    SvaraRadera