Bakgrund

söndag 25 oktober 2009

Veckans matinköp

Jag åkte och handlade på Kvantum förut och körde förbi "Nya" Frölunda torg. Det var inte bara jag som gjorde det, till och med rondellerna var fulla av bilar i kö. Perfekt shoppingväder idag. Regnigt och lönehelg. För många i alla fall!

Väl på Kvantum fick jag inhandlat det jag skulle ha, men lade snabbt märke till loggan på kundvagnen. "Välkommen till en riktig matbutik".

Jag tror inte jag kan minnas att jag någonsin varit i en matbutik som inte varit riktig. Hur menar dom? Dom andra matbutikerna har ju inte varit på låtsas i alla fall. Men om jag ska analysera detta nu, så menar dom kanske att Ica är bättre än andra affärer?!

Jag vet inte om det hänt er någon gång, men ofta när jag går in i ett stort varuhus eller en större matbutik så träffar jag alltid på någon jag inte känner igen som hejar på mig. Eller så känne rman igen personen men kan inte placera den. Det är jättetrevligt, men ibland blir jag lite frustrerad. . . för jag vill så gärna fråga; Vem är du? Var har vi setts?

Idag råkade jag ut för två stycken i samma affär dessutom. Den ena personen började prata, precis som om det vore igår. Tyvärr inte om någonting som kunde göra så att jag blev påmind om vem det var. Nej, då. . . det babblades på om hur billigt det var och att det måste man ju bara ha för att kunna laga den goda middagen!

-Javisst, sa jag. Tänkte att om jag frågar lite smart;
- Du, hur många blir ni till middagen då?
- Nä, det blir bara jag och morsan vet du.
- ? Ok...
Jag kom inte så mycket längre.... en gammal dam sa glatt HEJ!
- Hej hej... ??
- Jaa, det var inte igår.
- Nää...det var det inte. Hur är det?
- Jo det är relativt bra. Men mitt ben det hänger inte med riktigt.
- Nää.. men du får åka hem och vila då. Var var det du bodde?!
- Jaa...jag är snart färdig. Men jag måste ha kattmat till Råttis, sen tar jag färdtjänsten hem. Lilla du, vad roligt att se dig.

(Jamen, var var det du bodde?????)

Ja, jag vet inte men man träffar ju inte så mycket gamla människor längre, nu när man jobbar på kontor. Kanske någon anhörig till någon man vårdat?? Ja, det är inte bra när man redan vid 37 års ålder börjar bli "senil". Men det är väl lätt hänt att man glömmer. Eller var det hon som var senil?

1200 kr fattigare- men nu har man mat igen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar