Bakgrund

fredag 16 april 2010

Järntorget

Igår eftermiddag efter en underbar dag med cyklande i motvind, var jag lagom mör och på gott humör.

Vi åkte in till la stada, nere vid Folkets Hus på Järntorget och gick på föreläsningen med Pelle Sandstrak. Vi avnjöt en öl på uteserveringen vid Pustervik strax innan och tittade på alla slags människor. Ja och ni kan kalla mig Blondie! Men det växer snart ut och jag är gamla Bella igen. ;)


Föreläsningen av och med Pelle var otroligt gripande. Jag blev riktigt tagen och det var med blandade känslor man skrattade åt hans berättelse. Han har ju gjort grejen lite till att driva med sig själv som den stå uppare han är och hur roligt det nu än kan låta, så är det tragiskt och speciellt med tanke på att han inte fick någon hjälp förrän han vid tjugo års ålder, höll på att gå under.

Vi pratar om Tourettes Syndrom. En blandning av tics och tvång som oftast går i varandra. Grupper som ADHD, ADD, OCD och några till har ofta inslag av något utav det.
Ticsen är ju något som bara händer, man kan inte styra över det. Tvånget är något som blir till en grej man bara måste göra och det planeras ända in i minsta detalj. Fobiker undviker problemen, medans de som har tvång uppsöker dom.

Han kom till Sverige och fick höra att han var störd. Störd? Hur är man när man är ostörd då? Finns det någon människa som är ostörd?
Någon frågar; - "Vad är det med honom?" - "Nej, bry dig inte om honom... låt honom vara; han är ostörd! "
Han såg störda svenskar överallt, alla var störda på något sätt... så vem är den vanliga människan egentligen och vad är vanligt?

Av alkohol blev han lugn och människor tyckte
- "Åh vad lugn och fin du är"
- "Nej jag är bara aspackad"

Han hade nog inte överlevt om han inte haft humorn och varit så stark som han är, han blev ju pajasen och låtsades i många år, spelade clown och blev den där roliga typen.
Ja, det är svårt att återberätta hur hans liv kantades hela tiden av problem, i och med färger, siffror, bokstäver- alla hade tills slut en gemensam nämnare och han kunde inte leva normalt på grund av sitt tvång.
Man måste läsa boken för att förstå! Boken är nu på väg att filmatiseras och har blivit uppmärksammad i USA.

2 kommentarer:

  1. Härligt med en så bra föreläsning! Vi var med jobbet på en skitbra föreläsning av Pär Johansson som startade Glada Hudiksteatern, en teater som har både utvecklingsstörda och normalstörda i ensemblen. Fantastiskt roligt! Han berättade om sitt arbete med utvecklingsstörda och hur de började jobba med teater. Sen var vi givetvis sugna på att se deras föreställning "Elvis" och då skrattade jag HELA tiden. Dels för att det helt enkelt var så himla roligt, dels för att vi kände igen en del av skådespelarna utifrån vad han berättat på föreläsningen. Och att det var tillåtet att skratta åt och med de utvecklingsstörda var befriande på något sätt. Jag läste på deras hemsida om en bok som de har gett ut om sin teater. Boken heter "Shaken (not störd)". Den borde man läsa.
    Oj vilket långt inlägg jag gjorde. Ursäkta...
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  2. Åh, vad roligt med ditt långa inlägg. Ja, det är verkligen roligt när det är blandat med humor i det tragiska. Låter också som en bok jag kanske ska läsa, när jag är klar med den andra :)
    Tack! Kram

    SvaraRadera