Jag är som en tidsinställd klocka, jag sover dåligt som f och när jag vaknar på riktigt och verkligen inte kan somna om, ja då är klockan mellan 05 och 05.30. Vid samma tid kommer även katten Simba hem efter nattliga bravader och jamar på balkongen för att få komma in.
Jag vet att jag måste röra på mig mer och promenera eller träna för att bli riktigt fysiskt trött och jag vet också hur jäkla skönt det är när man väl kommer igång. Borde ju verkligen göra det nu med eftersom det har hänt något drastiskt de sista månaderna. Mina kläder passar inte så bra längre. Skulle man dessutom gå stavgång en timme varje dag så vet jag att man skulle gå ner i vikt. Det låter ju så lätt också. En timme bara !!!
Igår promenerade jag jättemycket och jag fick gjort hur mycket som helst. Från att ha bakat kärleksmums till att ha ringt hit fastighetsskötaren och fått översvämningen i badrummet fixad, lämnade jag in både min och min sons cykel på reparation, tvättade och ringde massa samtal som skulle göras. Jag skrev en lapp till mina grannar också och sedan hann jag mellan varven att trycka i mig en pizza.
(Konstigt man går upp i vikt. . . kärleksmums, pizza . . .)
Varför blir jag alltid lika förvånad över hur dyrt det är med pizza? Man borde lärt sig det vid det här laget. Ja, det är ju inte första pizzan jag köper. Men ändå!! När pizzamannen säger 70 kr, då står jag där med stora ögon och vill inte ens låtsas bli upprörd. Vaddå 70 kr? En pizza kostar väl bara 50 kr? tänker jag varje gång. Min blick vill inte ens titta på tavlan där priserna står, för jag vill ju inte misstro honom.
" Till dig som roar dig med att stapla andras cyklar på vår;
Jag vet inte hur just du tänker, men vänd på situtationen.
Du har en cykel, i detta fallet helt ny och som för övrigt inte får plats i det tilldelade cykelbås du har. Någon staplar, dag efter dag två andra cyklar på din, som först får repor och dessutom får du problem med att ta fram cykeln. Hur hade du tyckt att det vore?
Jag vill att du kommer och berättar, förklarar och sedan slutar med det. Eller så berättar du vilken din cykel är så kommer jag personligen att göra likadant, men då med en moped som kommer få dig att förstå hur svårt det är för en 9- åring att bära ner andras cyklar två meter upp för att få fram sin egna. Tack, Ellinor, lgh 199"
Igår promenerade jag jättemycket och jag fick gjort hur mycket som helst. Från att ha bakat kärleksmums till att ha ringt hit fastighetsskötaren och fått översvämningen i badrummet fixad, lämnade jag in både min och min sons cykel på reparation, tvättade och ringde massa samtal som skulle göras. Jag skrev en lapp till mina grannar också och sedan hann jag mellan varven att trycka i mig en pizza.
(Konstigt man går upp i vikt. . . kärleksmums, pizza . . .)
Varför blir jag alltid lika förvånad över hur dyrt det är med pizza? Man borde lärt sig det vid det här laget. Ja, det är ju inte första pizzan jag köper. Men ändå!! När pizzamannen säger 70 kr, då står jag där med stora ögon och vill inte ens låtsas bli upprörd. Vaddå 70 kr? En pizza kostar väl bara 50 kr? tänker jag varje gång. Min blick vill inte ens titta på tavlan där priserna står, för jag vill ju inte misstro honom.
Lappen till mina grannar;
" Till dig som roar dig med att stapla andras cyklar på vår;
Jag vet inte hur just du tänker, men vänd på situtationen.
Du har en cykel, i detta fallet helt ny och som för övrigt inte får plats i det tilldelade cykelbås du har. Någon staplar, dag efter dag två andra cyklar på din, som först får repor och dessutom får du problem med att ta fram cykeln. Hur hade du tyckt att det vore?
Jag vill att du kommer och berättar, förklarar och sedan slutar med det. Eller så berättar du vilken din cykel är så kommer jag personligen att göra likadant, men då med en moped som kommer få dig att förstå hur svårt det är för en 9- åring att bära ner andras cyklar två meter upp för att få fram sin egna. Tack, Ellinor, lgh 199"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar