Apa eller gapa?

Jag har försökt att lära mina barn att inte sitta i ett annat rum och gapa om dom vill något. Det blir så jäkla gapigt helt enkelt.
Så när jag och en av sönerna går till miljöhuset för att slänga sopor, hör jag hur någon gapar rent ut sagt.

- Ellinoooooor!!!

Jag vänder mig om och där borta vid affären, står en man i kvinnokläder. Det spelar ingen roll egentligen, folk får klä sig hur dom vill- men från miljöhuset och till affären är det ett antal meter och hade det stannat vid det att "han" bara ropade Ellinor och vinkat så hade det varit helt okej... men nu började en konversation ifrån hans håll. En envägskommunikation alltså. För jag svarade inte.

Jag vinkade. Han ropade "Hur eee deeet?"
Saken blir inte bättre av att rösten är gäll och att jag har väldigt ont av gälla röster, folk som gapar och hur skulle det sett ut om jag ropade tillbaka?!

- Jooooo, men heeeejjjjjj..... det e jättebraaaaaa!!!! Hur e det själllvvvv?

Nej, där går gränsen. Han/ hon kanske blev stött... men jag orkar inte bry mig om sånt längre. Sedan måste jag ju visa min son att vara ett gott föredöme... ;-) iaf på den punkten. Haha.