Bakgrund

onsdag 2 december 2009

Det är svårt

Vi packade väskan med en termos med varm choklad och promenerade genom skogen ner till Ruddalen. Dessa skridskor hyrde jag. Storlek 41!!! Ja, jag behövde det... för strl 40 gjorde så ont så jag höll på att börja gråta. "Ska du lipa nu? frågade S"

Men vaddå RUD? Visste dom att jag kände mig rudad när jag åkte omkring där? En kod för detta eller för att jag skulle stjäla dom? Jag vill inte ha dom... jag vill inte ens åka skridskor, men jag gör det ändå. Och vet ni vad? Det är faktiskt rätt roligt när man väl är där . . . om man inte ramlar då förstås.


och det var ju precis det jag gjorde. Jag ramlade och fick jätteont. Idag har jag träningsvärk!!
När jag ramlat kom S snabbt fram

S sa; Jag har ju sagt till dig att ha hjälm på dig. Har du tappat minnet? Vad heter jag?

Jag; Arnold??

S; Lägg av mamma!! Vad heter jag?? Säg det...

Sedan blev det ingen långvarig åktur. Två timmar räckte gott och väl för att hinna frysa till stelare leder.

4 kommentarer:

  1. Man kan ju inte mer än att Älska dig, du är ju underbar, Idag i verkligheten... Kram

    SvaraRadera
  2. Hahaha...ja men allvarligt..det är så j-a kul med filmer =) Vad söt du är, är du i chock?

    SvaraRadera
  3. Ja, jag blev chockad...som du märkte när vi sågs så var jag mig inte lik. Svanskotan, händerna ja och byxorna gick sönder...HM. Sen ville Sandra att vi skulle gå dit nästa vecka! Så det får jag ju göra, mer påklädd och med mer skydd.

    SvaraRadera
  4. Jaha, och nästa gång kanske hjälmen sitter på innan du ramlar? Var rädd om dig!

    SvaraRadera