Vad är det med mig och min bil?

Jag har börjat undra och fundera över om jag verkligen ska ha en bil. Det händer så mycket konstiga saker med mig och min bil.

Ja, det är ju inte det att jag inte behöver den. För det tycker jag nog att jag gör. Åtminstone så har man blivit en aning beroende av den eller gjort sig beroende av den.

Men nu måste jag berätta ytterligare en incident. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta just då. Jag bara stod där och tittade med stora ögon, ja ungefär som en fågelholk. Detta var igår, dagen innan julafton och min första tanke var att;

En mycket mycket ensam människa, en bitter sådan . . . hade jobbat sitt nattpass och ville önska mig en God Jul. Eller att en mycket mycket ensam och bitter människa ville djävlas med mig och gjorde ett mycket mycket ensamt bisarrt och löjligt stauerande exempel. Han ville säkert förmedla "Här får man inte stå"...för ..."Här ska jag ploga!"

Så han plogade in min bil, ca 1 meter från varje sida... klockan var 05.30 och jag fick promenera så fint hem för att sedan återkomma några timmar senare med en styck pappa och två styck skyfflar. Sedan skottade vi oss ut, lite lätt skrattandes och med en publik i en kontorsbyggnad två meter ifrån. Jag tror det var psykiatriska kliniken som vi underhöll, den närmaste halvtimmen.

Ja, så här såg bilen ut i allafall!!