Bakgrund

söndag 27 december 2009

En annan son

Jag har två underbara söner och en underbar dotter. Alla är underbara på sitt lilla charmiga vis.

Jag sitter och är trött. Pustar ut . . . då försvinner det där charmiga från min ena son och han förvandlas till en liten person med horn i pannan.

- Kan man få frukost här? säger den lille mannen då.
- Ja, det kan man få.
- Vad har du att erbjuda?
- Det finns, gröt, risifrutti, müsli och fil, smörgås och juice.
- Inget annat?
- Vad tänker du då på?
- Hos pappa får man iaf rostbiff.
- Ok, men jag har pannbiff. (inte alls irriterad)
- Gör en smörgås då.

Kommer ut med smörgås och juice.

- Jag vill ha julmust!
- Du får juice nu och julmust sen.
- Jag vill ha julmust nu.
- Nej, det är juice som gäller nu och det är jättebra att dricka på morgonen. Det finns allt där i.
- Allt? Då vill jag inte ha.
- Det är vitaminer och mineraler, bra för din kropp.
- Du sa allt, jag vill inte ha bajs i min juice.
- Det finns inget bajs där i. Jag menade vitaminer. Drick upp den, så får du ett glas julmust sen.
- Ett glas bara? Hos pappa får man iaf dricka hur mycket man vill!

Jag vet att det inte är så, så jag tänker inte så mycket på det. Han vill bara på något sätt provocera mig.
Ljudvolymen är på väldigt högt på tv:n. Jag säger;

- Kan du sänka lite är du snäll?
Han låtsas inte höra.
- Kan du sänka?
- Gör det själv!
- Du har fjärrkontrollen. Du sänker. NU!

Han försöker sänka. Det går inte. Han har pillat ur batterierna ur fjärrkontrollen. Han slänger den i soffan och ljudet är fortfarande lika högt. Jag blir förbannad, höjer rösten, hämtar fjärrkontrollen, sätter i batterierna och sänker.

Varför ska man prövas så här hela tiden? Är det så det ska vara klockan sju på morgonen??
Kan man inte bara få lite lugn och ro när man redan haft en superduperstressad morgon?
Kan man på något sätt få den lille mannen att dämpa sin höga röst utan att ta till extrem hjälp?
Varför gapar han??

Jag vet svaren redan egentligen. Inte helt kanske, men orsaken. . . och jag måste på något sätt bara finna mig i det och hitta de verktyg som kan få honom att ändra attityd. Jag måste bli argare.
Jag måste jobba på det. Att bli arg!!!
Nu jävlar...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar