
Jag blev helt stum. Först över att den här personen pratade överhuvudtaget, för det hade jag inte tänkt mig. Sedan över vad hon avslöjade... sådär bara... om sin egna familj. Jag blev chockad. Visste inte vad jag skulle säga. För kunde man ana detta?
Nu när man väl tänker efter så... ja... det kan man nog. Men vad det är konstigt egentligen hur någon/ några lever ett liv som man tror är bra. Men där de närmaste familjemedlemmarna splittrats på grund av omständigheter och orsaker. Detta har också pågått i flera år och som hon själv uttryckte sig lever de i en liten bubbla och lurar alla runt omkring sig.
Alla har sitt och det beror på någonting. Man kan inte hålla på att fundera, tänka eller prata om andra och lägga energi på det. Men visst är det hemskt att folk har det som dom har det och det bästa är att prata öppet om det så visst gjorde hon rätt . . .men jag tänker inte föra det vidare.
Det har jag inget intresse i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar