Ett nätverk - Yippiee.

Något att bli glad över lite sådär konstigt nog, över mitt tidigare blogginlägg om skolan som skulle läggas ner- är att samma mamma och någon mer har startat ett nätverk i Lerum för att kunna träffa likasinnade med samma erfarenheter. Jag blev riktigt glad. En grupp på facebook och olika evenemang med träffar kan få en att må lite bättre tror jag. För det är ju som hon säger även i denna artikel att:

– Vi vill att det ska bli ett sätt att dela erfarenheter. Jag vill helst inte ringa mina kompisar för att prata om saker som har hänt, jag känner att jag bara gnäller. Det skulle betyda mycket med ett nätverk där alla förstår, tillägger Camilla.
De hoppas att nätverket ska innebära en avlastning, och att man ska hitta en gemenskap.
– När man är anhörig till personer med den här typen av funktionsnedsättning känner man sig väldigt ensam, konstaterar Ulrika.
– För mig vore det fantastisk att få höra dem som har lite äldre barn eller som har vuxna barn, säger Camilla.
– Och vem vet, vi kanske till och med kan ha roligt ihop. Jag tror att vi som är drabbade ofta utvecklar en ganska speciell svart humor.

Kan man säga!! säger Ellinor.

http://www.lerumstidning.com/sokresultat_visa.asp?id=15938&sokstrang=skola&sidnamn=VISA%20SOKRESULTAT&offset=&soki=artiklar