ONSDAG - Jag skiter i golvet

Vardagsrumsgolvet ska bytas ut. Ja mattan då... det är bubblor här och där och mattläggaren var här kl 8.00 i morse och mätte upp. Möblerna skulle flyttas undan ikväll. Men han ringde precis och sa att det blir framskjutet. Vilken tur. Barnen kommer hem idag och det hade nog inte blivit så bra. För var ska man ställa möblerna? På uteplatsen?

Så ringde de från kommunen igen. En handläggare inom lärandesektorn. Hon ville träffas för att utreda. Jag orkar inte med dom här utredningarna längre. Kan dom inte bara läsa innantill? Varför måste allting ifrågasättas?
Kan ingen bara ringa och säga att de ska lösa de bitarna som jag istället bett om hjälp med?
Varför ska allting vara så svårt?

Jag började gråta. Hon blev helt tyst och sa att hon förstod. Hur fan skulle hon kunna förstå om hon inte suttit i samma situation? Det glömde jag fråga.
Nej, hon är ju bara en av de 20-30 olika människor som man träffat och dragit samma visa för- om och om igen. Nej, hon ska bara utreda lite till. En egen utredning vid sidan om den andra utredningen.

Nu har jag skrikit igen. Snorat och snytit mig och nu är jag tom på känslor.

Jag skiter i det där golvet eller mattan eller vad fan det nu är för något. Jag vill bara lägga mig ner på den och ge upp.  

Det gör inget om det är bubblor i den.