Min handläggare där ringde och ville bara meddela att min sjukpenning sänks nu med 4 000 kr brutto, så att jag är medveten om det. Okej.. oj... det är rätt mycket pengar, säger jag. Ja, det är så när man inte arbetar- säger hon med en ton som kändes rätt så nedlåtande.
Precis som om man inte vill arbeta?! Jag har alltid varit ansvarstagande när det gäller ekonomi, betalningar, arbeten och andra ansvarsområden. Klart jag vill arbeta.
Jag ska nu ringa till ett ställe där jag kanske kan vara behjälplig. Så klart man vill komma ut och känna sig nyttig och träffa folk. Kanske man orkar det nu?! Ja, vi får se. Planen är sådan i alla fall.
Jag har ofta funderat på det och när jag läser ditt inlägg här funderar jag på det igen. Hur kan en människa behandla en annan människa på det viset?
SvaraRaderaMen jag menar även i det stora hela, regeringens regelverk som inget annat gör än att straffa dom som på något vis inte kan jobba. Livet består ju av så mycket, kriser, sjukdomar, barnavård osv. Det är ju det som är livet. Vore det inte så vore vi ju robotar! Kan bara konstatera, mänskligheten är grym även emot sin egna ras. Kram /S
Ja, man hör det hela tiden. Folk som blir utsatta för en slags förnedring. Man vill ju trots allt inte vara "sjuk" och samhället till belastning. Inte jag iaf. Sen finns det säkert dom som utnyttjar systemet, så en viss koll får dom ju ha. Men ödmjukheten försvann nånstans på vägen!
SvaraRadera