Bakgrund

fredag 27 maj 2011

Förståelse

Jag skickade in det där brevet i ett mail, som jag skrev till resursnämnden i våran stadsdel och även till skolans socialpedagog. Detta var i förra veckan. På eftermiddagen ringde hon upp mig ifrån skolan och sade att hon blivit väldigt berörd och hade tårar i ögonen. Jaha? Jag förstod ingenting. Vad bra! Tänk att det kan bli så när man lever i något som är en vardag. Man förstår inte att andra faktiskt inte vet hur det är. Hon ville ta en kopia och ge till resten av de inblandade berörda och sedan gick telefonen varm. Alla ringde. Till slut orkade jag inte svara. Jag orkar inte prata om det längre, det är som det är.

Häromdagen var en av resursteamet på besök i skolan och klassen. Min son visade sitt rätta jag och hon hade tyckt att situationen var bedrövlig. Kanske dom kan förstå?? Om två veckor ska vi ses igen. Jag hoppas och hoppas och vill att dom ska förstå. Snälla?!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar