Bakgrund

söndag 22 november 2009

En sväng på stan

Efter några timmar på Liseberg blev det en sväng på Linnestan där jag mötte upp fina Åsa. Ja, det är ju inte ofta man får chans att träffas ute sådär, det blir oftast att man träffas hemma och det är ju väldigt trevligt i och för sig. Barnen gillar ju det när man är på hemmaplan och oftast är det trevligast hemma. Men ibland är det kul att se lite människor ute och nu föll det sig så himla käckt att hon hade möjlighet att ta en öl på stan.

Jag var lite seg och trött, men det är förkylningen som inte vill släppa riktigt. Vi gick på Rumpan Bar och jag köpte en jättegod fisk & hummersoppa med vitlöksbröd till. Ja, sedan gick vi till ett annat ställe på Linnegatan och där råkade jag ut för något obehagligt.

Vi kallade stället för Rastafera. Ja det blev ett internt skämt av en liten missuppfattning. =)

Ja, jag vet inte om det var stället det var fel på eller mäniskorna, men plötsligt var min väska borta. Det gick så fort och jag blev helt förvirrad. Som tur var, hade jag inte druckit så mycket och var inte nämnvärt berusad. Men det trodde naturligtvis de tre utländska killar i 20-års åldern som satt vid bordet bredvid oss. Efter att ha vänt lite upp och ner på filtar, bord och stolar och förföljt två andra mörka män som jag först trodde tagit den, fick jag syn på den instoppad bakom en av de utländska killarnas ben under deras bänk. Ja, den hade ju inte kommit dit av sig själv.

Varför jag inte ringde polisen vet jag inte, men jag blev så j-la lugn istället och snodde tillbaka väskan ... och sa till dom att "Det är killar som ni, som gör att man blir rasist och att folk får förutfattade meningar om utlänningar, era j. . . "

Jag var så glad över att fått tillbaka min väska, för alla de tankar jag hann att tänka under den lilla stunden var allt mellan himmel och jord. Körkort, spärra banken, telefonen, hur och när??

Ja, dom hade ju gjort detta förut . . . det är ju inget snack om den saken. Det var väl därför det gick så fort.

Men det var ju lite skärrande och sedan när vi kom ut stod de där två mörka männen där och frågade om vi skulle dansa salsa.
I mitt lite arga upplösningstillstånd bad jag dom hålla klaffen och kastade iväg en liten ljusstake mot den kaxiga lilla utländska killen som blev vansinnig för att jag hittade min väska undanstoppad bakom hans ben. Ja, jag vet inte varför . . . det var ju dumt, men jag ville väl ge igen på något konstigt sätt. Det började inte brinna i alla fall!

Vad dumt att jag inte ringde polisen eller sade till personalen på restaurangen!
Trots detta och lite till hade vi en trevlig kväll, Åsa och jag.

2 kommentarer:

  1. Åh, nu kom jag att tänks på din mamma igen... Hon hade förmodligen sagt, väldigt högt; -Spärra utgångarna, jag har blivit bestulen!

    Tur att du kunde sno tillbaka din väska i alla fall.

    SvaraRadera
  2. Ja... hahaha... det hade hon med all säkerhet gjort!

    SvaraRadera